Ni vet känslan… Ambitionen att man ska hinna göra så mycket på semestern? Trots att jag skrev tidigare om att jag tycker att man ska ta det lilla lugna. Jag hade fyra veckors ledighet den här sommaren, en ren lyx för mig som bara brukar ta tre veckor. Men efter en tuff period både jobbmässigt och privat så kände jag att det behövdes mer tid till återhämtning, att försöka andas ut och bara vara.

Att andas ut och bara vara har jag nog lyckats med ganska bra kan jag tycka, då jag mestadels spenderat mina dagar på stranden, i solen och läsandes böcker. Under dessa fyra veckor har jag lyckats läsa 4-6 böcker (tappade räkningen), när hände det senast liksom? Hoppas min läslust håller i sig, då jag egentligen tycker det är en bra grej att göra innan man släcker ner och ska försöka sova. 

Annars så har jag inte gjort så mycket under ledigheten; ett fikabesök på Taxinge Slott som jag skrev om sist, och en kryssning med mina föräldrar under sista veckan, några middag hemma hos dem har det blivit också. Några danskvällar som gett glädje för en stund. Jag hade förhoppningen att hinna/orka göra något mer än så, men jag känner mig ändå nöjd, jag har ju vilat och andats ut. Ändå känner jag mig inte utvilad…. Trots vetskapen om detta. Kanske det beror på den dåliga sömnen p.g.a. värmen de senaste nätterna, eller så är det alla tankar som snurrar i huvvet på en hela tiden, konstant. Kanske en kombination…

Tankar som rör allt och ingenting, jobbet, etc….

Pappa och mamma, pappas sjukdom, mitt eget liv och min framtid- ska jag sluta som pensionär ute i Järna(började där ´97), eller kommer jag någonsin hitta något annat att göra? Ni vet, det surrar… 

Nåväl, nedan följer några (alla är inte färdigredigerade än) bilder från Taxinge Slott, resten hittar ni som vanligt på FB, när de är klara.